Så funkar parasport

Att idrotta med begränsad funktionsförmåga kan göras på flera olika sätt, och det finns en rad olika saker att ta hänsyn till. Främst handlar det om idrottarnas funktionsnedsättningar och hur klassificeringssystemet fungerar för att skapa så lika förutsättningar som möjligt.

Personer med synnedsättning (S)

Graden av synnedsättning som enligt IBSA (International Blind Sports Association) är giltiga definieras som: idrottare med ingen ljusperception, det vill säga helt blinda, eller idrottare med nedsatt synskärpa (< 0.10), eller kraftig synfältsinskränkning.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning (I)

Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s definition ingår här idrottare med IQ under 75 samt brister i minst 2 adaptiva förmågor. Det finns Internationella Organisationer (Virtus och Special Olympics) med klassificeringssystem som har motsvarande klass, vilket innebär att dessa idrottare även kan tävla internationellt.

Idrottare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (N), som ej samtidigt uppfyller kriterier för intellektuell funktionsnedsättning ovan. Finns endast som nationell klass för vissa idrotter inom Parasporten.

Klassificering

Definition av målgrupperna enligt ovan sker genom så kallad klassificering i samband med licensansökan. För att bli klassificerad krävs att funktionsnedsättningen är varaktig och enligt typen av IPC:s giltiga funktionsnedsättningar, samt uppnår ”minsta funktionsnedsättning” efter för respektive idrotts kriterier.

Varje idrott har ett eget klassificeringssystem med kriterier för vad som är ”minsta funktionsnedsättning”. I de fall där det finns internationella klassificeringssystem bygger alltid det nationella systemet på samma kriterier.

Inkluderande idrott och regelverk

Parasporten inkluderas allt mer inom idrotten. Även träning och matcher/tävling kan organiseras för paraidrottare tillsammans spelare utan helt utan funktionsnedsättning, eller idrottare som ej uppnår kriterier för nationell licens ovan.

Träning i förening och även vissa tävlingar eller matcher på lokal, regional eller högst nationell nivå strävar efter att vara inkluderande och öppen för alla, samtidigt som man vill skapa så rättvisa förutsättningar som möjligt för alla att delta.

I vissa idrotter kan man använda sig av särskilda idrottshjälpmedel, såsom rullstol, kälke, sitski, olika typer av stöd, eller idrotta helt utan hjälpmedel. Det finns med i idrottens tävlingsregler vilka hjälpmedel som är tillåtna, och på vilket sätt de får användas.

Ett lag som består av idrottare både med och utan funktionsnedsättning är en tränings- och tävlingsform kallas Unified. Självklart gäller det ordinarie regelverket för parasporten/klassen/grenen för alla utövare. Det innebär till exempel i rullstolsinnebandy att alla spelare använda sig av rullstol, eller i goalball att alla spelare, även de med full syn, använder sig av ögonbindel när det idrottar.

I varje idrotts eget regelverk finns mer detaljerade förklaringar av hur idrotten utövas samt hur idrottare med olika klassificeringar enligt ovan kan delas in i olika tävlingsklasser/grenar och så vidare.

Statistik

Att ha en funktionsnedsättning innebär att personen på något sätt har nedsatt funktionsförmåga. Det kan vara i olika grad och påverka livet olika mycket.

Det är svårt att säga exakt hur många personer i Sverige som har en funktionsnedsättning eftersom det av integritetsskäl inte registreras. Funktionsnedsättningar kan även kategoriseras på olika sätt och vissa är svåra att diagnosticera. På grund av detta skiljer sig resultatet i olika undersökningar från varandra.

I flera stora svenska studier Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. varierar siffran över antalet personer med funktionsnedsättning mellan 10 och 30 procent. Världshälsoorganisationen (WHO) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. uppskattar att 15 procent av världens befolkning har någon form av funktionsnedsättning.

Kort statistik gällande Parasport Sveriges målgrupper:

• Mellan 500 000 och 600 000 personer har en rörelsenedsättning, varav nästan hälften är över 75 år. Cirka 150 000 personer använder rullstol och omkring 250 000 personer använder rollator (Källor: tillgänglighetsexperterna Funka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.och Habilitering.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).
• Omkring 120 000 personer har en synnedsättning och åtminstone 30 000 personer har grav synnedsättning eller blindhet. (Källor: tillgänglighetsexperterna Funka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Synskadades Riksförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).
• Cirka 1 procent av den svenska befolkningen (runt 100 000 personer) har en intellektuell funktionsnedsättning (Källa: FUB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).