Från Dalarna Till Milano Cortina

Två atleter från Dalarna är uttagna att representera Sverige i längdskidor vid Paralympics i Milano Cortina 2026.

En av världens största idrottsscener. För båda är uttagningen ett kvitto på år av hårt arbete, målmedvetenhet och förmågan att ta sig tillbaka efter motgångar.

För Arnt- Christian ” Ante ” Furuberg blir det andra gången han tas ut till Paralympics – men den här gången hoppas han äntligen att få stå på startlinjen. Senast satte sjukdom stopp för mästerskapsdrömmen. Därför betyder uttagningen extra mycket.

– Det känns speciellt och jättekul. Efter alla sjukdomsbesvär är jag otroligt glad - Säger Ante

Säsongen har dock varit tudelad. Träningsmässigt har han presterat bättre än någonsin sedan i höstas, med en tydlig uppåtgående formkurva. På tävling har det däremot inte riktigt stämt.

– På träning har det känts bättre än någonsin, men resultatmässigt har det inte klickat på tävling. Någonting har saknats. Samtidigt ser jag en bra utveckling och den sista månaden mellan den senaste världscuptävlingen och Paralympics blir det en hård träningsperiod.

De närmaste veckorna väntar en tuffare träningsperiod innan han trappar ner cirka en och en halv vecka före mästerskapet. Den 23:e Februari åker han på precamp, och från den 2:a Mars är han på plats i Italien. Väl där skiftar fokus helt till tävling.

Träningsvardagen är omfattande – omkring 20 timmar konditionsträning i veckan. Dagarna börjar med en stadig frukost, och med en energiförbrukning på runt 5 000–6 000 kalorier per dag gäller det att fylla på kontinuerligt under passen. Förmiddagspassen ligger ofta på mellan 1,5 och 2,5 timmar, med variation mellan intervaller och distanspass.

Inför Italien är inställningen tydlig:

– Jag vill känna att jag gjort allt jag kan i förberedelserna. Ger man allt och vet att man gjort jobbet, då är resultatet sekundärt. Paralympics är speciellt, med mycket media och uppmärksamhet, men fokus ligger på min prestation.

Även 18-åriga Alice Morelius från Skäve ser fram emot att få dra på sig den svenska landslagsdräkten i Milano Cortina. Samtalet om uttagningen kom efter en nervös väntan.

– Det var en sådan lättnad när samtalet kom. Jag hade gått och väntat, och just då var vi på väg till Prag för världscup med laget. Först fick Ante sitt samtal, sedan Ellen – och till slut jag. Det gav verkligen ny energi till de sista världscuptävlingarna.

Att bli uttagen kort efter att ha fyllt 18 beskriver hon som en perfekt födelsedagspresent.

Säsongen har innehållit både framgångar och utmaningar. I Kanada gick det bra trots en tuff sommar och försäsong, där en fraktur ledde till kryckor och träningsförbud. Simning och alternativ träning fick ersätta skidpassen under en period. Senare tävlingar i Tyskland gav positiva besked formmässigt, medan en förkylning i Polen satte käppar i hjulet.

Uppladdningen inför Paralympics handlar nu om att hitta rätt balans. Hon åker upp till familjens stuga för att träna och samtidigt hålla sig undan sjukdomar. Skolarbetet prioriteras också – skidgymnasiet har varit flexibelt och gett henne möjlighet att fördela studierna över fyra år vilket ger en trygghet att kunna satsa utan att behöva stressa över skolan.

– Jag fokuserar mycket på teknik den sista tiden. Jag har bra rutiner kring kosten, men räknar inga kalorier – jag äter som jag brukar.

Träningsdagarna varierar beroende på om hon är hemma i Mora eller på träningsläger. Ofta kombineras ett träningspass – antingen på för- eller eftermiddagen – med skola. Vissa dagar blir det dubbla pass, särskilt vid gemensamma träningsdagar med andra skidåkare.

Den närmaste tiden väntar precamp i Bruksvallarna innan resan går vidare mot Italien ungefär en vecka före tävlingsstart.

Förväntningarna är ödmjuka men målmedvetna:

– Jag vill göra mitt bästa och framför allt ta med mig erfarenheter inför framtida Paralympics. Målet är att gå i mål och känna mig nöjd med det jag gjort under dagen.

Två dalaidrottare påväg mot Milano Cortina